Petter Restorp intervju

Petter Restorp intervju

Petter Restorp har varit Sveriges bästa tradklättrare under flera år och med 

 Berätta lite om varför ni flyttade till Bohuslän och öppnade Klättertorpet?
2. Hur många nyturer har du satt upp i Bohuslän och vilka är de bästa?
3. Har du några nya linjer och klippor på G?
För två och ett halvt år sedan lämnade vi Göteborg och flyttade in i ett litet torp mitt mellan Häller och Galgeberget. Vi ville bo mitt bland de klipporna vi älskar och samtidigt visste vi båda två att det skulle passa oss bättre att bo på landet. Förutom klättringen så finns det även annat här som lockade. Hanna var på Grönland när jag passade på att slå till på huset, men ingen av oss har ångrat oss en enda sekund hittills.

Klättertorpet drog vi igång för ganska precis två år sedan. Vi såg att någonting saknades klätterbohuslän och fick en vision av hur en klättercamping skulle se ut. Nära klippporna, nära havet, fin plats och med rätt stämning. Vi har ännu inte haft någon riktig öppningsfest, men känner att vi är på god väg att kunna ha det snart. Nu närmast planerar vi för ett nytt husbygge till campingen med fräshare kök, kamin och en liten bouldervägg. Vi har ju även kommit igång ordentligt med klätterkurser också. Vi har allt från grundkurser till räddnings- och aidkurser, och har dessutom försökt få till lite nya infallsvinklar som storväggskurser och teknikkurser i sprickklättring.



Jag har satt upp ca 10-20 nyturer i Bohuslän. Inte så många med tanke på att jag har klättrat rätt mycket här de senaste 10 åren, men det är dom absolut vackraste linjerna som har lockat mig och vissa har jag ägnat rätt mycket tid. De tre finaste är Crackoholic på Ulorna, Kärlek på Buråsen och Sista Bossen på Hallinden.

Det finns massa ogådda linjer kvar att klättra. Just nu har jag speciellt två leder som jag skulle vilja få till. Den ena är en överhängande spricka med sjukt svåra jam. Flarade å grunda. Den andra börjar med ett fem meter crimpigt crux och slutar i en 25 meter jämnt trixig spricka. Båda lederna har minst 5 stjärnor.

Varför tror du att det kommer upp så få nya ungdomar som stöter hårt och ofta ovanför säkringar? Hur kommer tradscenen se ut om tio år i Bohuslän?

Varje år är det fler klättrare som besöker Bohuslän. Många klättrar lite lättare leder och några stöter på lite hårdare, men fler klättrar svårare leder nu än för några år sedan.

Jag tror att det är ganska få av alla klättrare i Sverige som klättrar mycket ute. Jag har tidigare bott i Göteborg och Stockholm och oftast när jag själv var ute och klättrade på dessa klippor så tycker jag att jag träffade ungefär samma människor. Det var aldrig någon trängsel på klippan. Gymmen var dock fulla. Varför det är så vet jag inte riktigt, men jag antar att folk har bättre saker för sig än att spendera all sin lediga tid åt sin sport. Det är ändå rätt få som har ett riktigt driv och av egen kraft jobbar för att få klättra så mycket och ofta som möjligt.

Bohuslän är också geografiskt avskärmat från ställen med hög koncentration av duktiga unga klättrare. För att komma hit måste man resa en dryg timme med bil från Göteborg och mycket längre från andra stora städer. Körkort och bil är en fördel. Inte heller så tacksamt att projektera en led som ligger många timmar hemmifrån om man vill få ett snabbt tick.

Jag har alltid tyckt om att klättra hårt, men för det mesta klättrar jag mest för att jag tycker att det är skoj, och inte för att "klara" en led. Jag tror att andra skulle må bra av att tona ner prestationen lite och ta sig en funderare på varför dom klättrar. Jag blir glad av och inspireras av att möta klättrare som bryr sig mer om klättringen än graderna.

Om 10 år kommer fler att klättra i Bohuslän. Några kommer att klättra hårt och standarden kommer att tryckas upp ytterligare, men dom flesta kommer att klättra runt på alla de fina klipporna och lederna som finns idag.