Mikael Andersson om nyvunnen styrka

Tro på Mirakler, 8b+ (c) Filip Arvidsson

Slartibartfast 7B+, Skokkelvika (c) Karolina Vessberg

Mikael Andersson har under de sista tre veckorna gjort tio leder 8a och hårdare i Hell utanför Trondheim, inklusive Snarveien till himmelen, 8b+.

8a ställde ett par frågor om den nyvunna styrkan och hans intressanta utveckling de senaste fem åren.

Angående utvecklingen skall jag i korthet försöka göra en liten beskrivning. Man kan nog säga att det förmodligen beror på i huvudsak fyra faktorer: träning, kost, vikt och huvud. Alla dessa är ju som bekant beroende av varandra och kanske också i sin tur genererar någon form av överföringseffekt på varandra. 

Träning: Jag har tränat bättre och hårdare än tidigare. Mer fokus på kapacitet och ett gott rörelsemönster än styrka. Mina tankar går lite mot löpningens tröskelträning, där man kan få otroligt många mer mil, i benen bara man sänker intensiteten något. Löper också i stort sett dagligen i form av ett morgonpass som för mig blivit ett bra restitutionspass. Egentligen är det inget Hokus Pokus, öka belastningen med jämna steg, se till att inte bli skadad och håll kvar i minnet VARFÖR man gör det man gör!

Kost: Har alltid varit intresserad av kostens betydelse för prestationen. Ser maten mer som näring, än nödvändigtvis energi. Hade det bara handlat om energi kan man ju lika gärna äta enbart godis. Kroppen behöver näring under hårda träningsperioder. För mig fungerar det bra!

Vikt: Har genom ovanstående resonemang gått ned ca 4-5kg med bibehållen hög energinivå under en 6 månaders period. Är piggare än någonsin!

Huvud: Klättringen är mer inspirerande än någonsin och ser till att alltid försöka ha skoj när jag klättrar. Glädjen är en viktig pusselbit där man måste våga misslyckas. Tror det är viktigt att släppa tankarna om att man alltid måste prestera.

Vad har du för klätter- och idrottsbakgrund?
Min idrottsliga bakgrund har varit de klassiska grejerna man sysslar med om man växer upp längs norrlandskusten, fotboll-hockey etc. Har de sensate 10 åren varit en aktiv löpare.

Klätterintresset startade i norska Hemsedal, där jag i stor utsträckning sysslade med alpinklättring, isklättring och längre turer. Några år senare började intresset för kortare och lite svårare turer växa fram och intresset för bohusgraniten växte. Jag var fortfarande i trad-modus. 

Efter detta gick flyttlasset till Östersund för studier och jag fick tillgång till bra träningsmöjligheter för första gången(ht2005). Under studierna har jag i stort sett kört ganska målmedvetet, framförallt de sista tre åren. Har fört loggbok över både kvantitet och kvalitet. Funderat, läst, testat, hört med folk(läs: Carlos Cabrera). 

Den största utmaningen än så länge har varit att jag nästan uteslutande fått köra själv, då Geir flyttade från Östersund ganska snart efter att jag börjat träna ordentligt.   

Vad har du för mål?
Mina mål handlar nog i stort om ökad mästringsgrad. Målen är inte uttalat kvantitativa utan i större utsträckning kvalitativa där jag hoppas kunna lära mig hantera en vertikal miljö som blir för mig mer och mer utmanande. Jag vill bli en bättre klättrare och gärna bli förknippad med en sådan som klättrar bra, inte nödvändigtvis starkt!. Vill klättra mer, bättre och göra dessa bestigningar på ganska få försök! Långa projekt är än så länge inget för mig...

I det stora hela tror jag nog på att tänka långsiktigt, så går det hela ganska fort!